Remisser

Nedan följer en sammanställning av remissgången kring områden med särskild bäring på rättspsykiatrin som föreningen har varit inblandad i de senaste åren, presenterade i omvänd kronologisk ordning. Utöver nedanstående har föreningen även tillfrågats och besvarat ett flertal övriga remisser.

Från delar till helhet – Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja (SOU 2023:5)

Föreningens remissvar (april 2023)

Betänkandet God tvångsvård – trygghet, säkerhet och rättssäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SOU 2022:40)

Föreningens remissvar (november 2022) stödjer inte förslagen om att tvångsåtgärder och behandling ska kunna överklagas och innehåller därutöver kommentarer om de tolv förslagen i betänkandet med fokus på rättspsykiatrisk vård.

Förslag till nya föreskrifter om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård
(dnr 4.1-13690)

Föreningens remissvar (juni 2022) omfattar bland annat följande: Föreningen anser att det är mindre lämpligt att ansvaret för ledningssystem för tvångsvården flyttas från verksamheten till vårdgivaren; föreningen anser att specialistläkare ska närvara vid bedömning vid långvariga permissioner; föreningen föreslår att IVO ges tillgång till tvångsvårdsrapporteringen till PAR i syfte att underlätta granskning; och föreningen anser att det bör finnas möjlighet att begära handräckning för bedömning av behov av akut återintagning, i syfte att minska onödigt frihetsberövande.

IVO:s förslag till föreskrifter om chefsöverläkarens underrättelse- och uppgiftsskyldighet avseende vissa åtgärder inom psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (dnr 6.2.1-09285/2022)

Föreningens remissvar (maj 2022)

Slutbetänkandet ”Hälso- och sjukvårdens beredskap – struktur för ökad förmåga” (SOU 2022:6)

Föreningens remissvar (maj 2022) lyfter fram att det är av stor vikt att en ökad förmåga vid beredskap inkluderar den grupp på omkring 1 800 patienter som erhåller rättspsykiatrisk vård vid regionernas rättspsykiatriska vårdenheter, och framhåller att det bör finnas lagstöd och en planering kring hur dessa patienter kan förflyttas och få vård även vid särskilda händelser.

Delbetänkandet ”Från delar till helhet. En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser med samsjuklighet” (SOU 2021:93)

Föreningens remissvar (april 2022) stöder förslaget att ge ansvaret för vård och behandling vid skadligt bruk och beroende till den regionala hälso- och sjukvården. Föreningen ser fram emot att få ta del av, och helst medverka i, utredningens arbete med en reformerad LPT och definitionen av villkor för tvångsvård. En sådan reform kommer att ha stor betydelse för det rättspsykiatriska fältet.

Socialstyrelsens remiss om förslag till nya och ändrade regler om läkarnas ST och AT (dnr 4.1-6870/2020)

Som en del av förändringar av läkarutbildning och utfasning av AT till förmån för BT som en inledande del av ST, skickade Socialstyrelsen i februari 2020 ut en remiss om nya regler för BT, ST och AT.

Förändringarna innebär bland annat att AT successivt ersätts med BT, som införs som en obligatorisk första del av ST. BT ska innehålla obligatoriska placeringar minst tre månader vardera inom primärvård och akut sjukvård, totalt 6–12 månader. Detta innebär att den obligatoriska psykiatriplaceringen i AT utgår, och att nya BT inte innebär krav på adekvat utbildning inom psykiatri.

Föreningens remissvar belyser vad föreningen bedömer som omfattande konsekvenser av detta för psykiatrin, uteslutande till det sämre. Det bedöms bland annat innebära försämrad förståelse för psykiatri i läkarkåren, försämrad rättssäkerhet kring tvångsvård, försämrad möjlighet till bemanning inom bristspecialiteten psykiatri och försvårande av processen för att grenspecialisera sig till rättspsykiater.

Införande av nya föreskrifter om fördelning på undersökningsenheter av rättspsykiatriska undersökningar och läkarundersökningar enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. (RMV X19-90627)

I november 2019 skickade Rättsmedicinalverket ut en remiss avseende vissa förändringar av föreskrifterna (SOSFS 1999:19) om fördelning av ärenden mellan de olika undersökningsenheterna i landet.

Som noteras i den bifogade konsekvensutredningen kommer den föreslagna förändringen huvudsakligen innebära en ökad flexibilitet så att hänsyn kan tas vid fördelning av paragraf 7-undersökningar till ojämn arbetsbelastning mellan de olika undersökningsenheterna (Stockholm, Göteborg och Umeå).

Föreningen ställer sig positiv till denna förändring, och har styrkt den i sitt remissvar.

Utökad möjlighet för Säkerhetspolisen att inhämta information i verksamheten för personskydd (Ju2019/00054/L4)

Efter mordet på utrikesminister Anna Lindh 2003 tillsatte regeringen en utredning som såg över personskyddet för den centrala statsledningen. Detta utmynnade i proposition 2005/06:54 om att Säkerhetspolisen utan hinder av sekretess skulle kunna inhämta uppgifter från hälso- och sjukvård samt från paragraf 7-undersökningar och RPU:er för sitt arbete med personskydd av kungahuset och den centrala statsledningen. Vissa remissinstanser som Svenska Läkaresällskapet motsatte sig detta med utgångspunkt i att det riskerade att påverka patienters förtroende för hälso- och sjukvården negativt. Riksdagen biföll dock förslaget 2006.

De i november 2019 föreslagna förändringarna innebär att denna möjlighet för Säkerhetspolisen att utan hinder av sekretess inhämta dessa uppgifter utvidgas till att gälla samtliga individer som har personskydd.

Föreningen ställer sig i sitt remissvar tveksam till dessa förändringar i den form de föreslås. Föreningen anser att det är rimligt att kretsen för denna sekretessbrytande möjlighet utvidgas, men att den i aktuellt förslag är alltför omfattande.

Uppmärksamhetsinformation rörande blodsmitta och hotbild i hälso- och sjukvårdens journaler (SLS 2019)

Socialstyrelsen gav 2018 Svenska Läkaresällskapet (SLS) i uppdrag att utreda om och i så fall hur blodsmitta och hotbild mot vårdpersonal och medpatienter bör kommuniceras i medicinska journaler.

SLS publicerade i mars 2019 sin rapport Uppmärksamhetsinformation rörande blodsmitta och hotbild i hälso- och sjukvårdens journaler (SLS 2019) där man föreslår att uppmärksamhetsinformation (UMI) vid bland annat hotbild rekommenderas införas i journalsystem.

Föreningens remissvar belyser för- och nackdelar med märkning av sådan uppmärksamhetsinformation avseende hotbild, och föreningen är sammantaget positiv till UMI-märkning av hotbild vid psykisk ohälsa (men ej vid kriminalitet utan psykiska ohälsa) med fokus på riskfaktorer. Även Sveriges läkarförbunds remissvar baserat på svar från ett antal andra specialiteter ställde sig sammantaget positivt till förslaget.

Otillåten egendom och hot inom den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården (S2017/01566/FS)

Socialstyrelsen fick i mars 2017 i uppdrag av regeringen att utreda och vid behov föreslå åtgärder för att förhindra dels att otillåten egendom förs in på inrättningar för sluten psykiatrisk tvångsvård och sluten rättspsykiatrisk vård, dels att patienter som ges sådan vård hotar eller företar straffbelagda gärningar mot personer utanför vårdinrättningen. Socialstyrelsen redovisade sitt uppdrag i en rapport i januari 2018. Läkarförbundet fick en remissförfrågan och skickade frågan vidare till SPF och SRPF.

Socialstyrelsen föreslog sammanfattningsvis att vårdgivare ska få besluta om allmän inpasseringskontroll för rättspsykiatrisk vård med säkerhetsklass 3 (utöver dagens högre säkerhetsklasser 1 och 2, och fortsatt inte för vanlig psykiatrisk tvångsvård (som har säkerhetsklass 3), samt att möjlighet ska finnas att besluta om allmän kontroll av inkomna försändelser inom rättspsykiatrisk vård (samtliga säkerhetsklasser).

Remissvaret från SRPF ställde sig positivt till ovanstående förslag avseende rättspsykiatrisk vård, och belyste även behovet av mer entydiga möjligheter till restriktioner avseende elektronisk kommunikation. Läkarförbundets remissvar baserades på SRPF:s remissvar. Ett flertal andra remissinstanser ställer sig allmänt positiva till förslagen (SPF, Brå, UU, LU, BO, Region Skåne, RSMH, AAF). Remissvaren från JO och SKL är också positiva men belyser problematiken att det är oklart vad som ska gälla för avdelningar där patienter som vårdas enligt LRV och LPT blandas. Remissvaren från Advokatsamfundet och IVO avstyrker behovet av allmän inpasseringskontroll på rättspsykiatrisk vård med säkerhetsklass 3, utifrån att man inte anser sig ha presenterats med tillräckligt underlag för att detta ska vara motiverat.

Stärkt integritet i Rättsmedicinalverkets verksamhet (SOU 2017:80)

Justitiedepartementet tillsatte 2016 en utredning bland annat om att eventuellt införa en särskild personuppgiftsreglering för RMV samt att se över hur uppgifter kan inhämtas och hanteras i den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten. Detta uppdrag redovisades i SOU 2017:80. Remissförfrågan skickades till SACO, som skickade vidare till Läkarförbundet, som tillstyrkte och efterfrågade remissvar även från SRPF.

Utredarens förslag avseende ovanstående frågor var att en särskild lag, Rättsmedicinalverkets datalag, bör införas, samt att för rättspsykiatriska undersökningar och s.k. § 7-undersökningar ska, även utan patientens samtycke, inhämtning av uppgifter vara möjlig även från privat hälso- och sjukvård samt från privat socialtjänst samt även (endast för RPU) från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Migrationsverket och Totalförsvarets rekryteringsmyndighet. Utredaren föreslog även andra förändringar avseende RMV:s rättpsykiatriska uppdrag, bland annat att RMV ska kunna ta bl.a. urin- och blodprov i samband med dessa undersökningar, samt vissa justeringar av ordnings- och sekretessregler för RMV:s rättspsykiatriska verksamhet.

SRPF:s remissvar tillstyrkte utredarens förslag med den invändningen att möjlighet att inhämta uppgifter för s.k. § 7-undersökningar även bör kunnas göras från Kriminalvården utifrån rådande praxis och vid behov även från Migrationsverket.

Rapport från Bergwallkommissionen (SOU 2015:52)

Justitiedepartementet gav 2013 i uppdrag till en särskild utredare att utreda och redovisa rättsväsendets och vårdens agerande i samband med de brottmålsprocesser som ledde till att Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick, blev dömd för åtta mord. Utredaren skulle analysera om det förekommit strukturella brister i rättsväsendets och vårdens agerande, och i så fall ta ställning till om och i så fall vilka förändringar som ansågs nödvändiga. Uppdraget utmynnade i juni 2015 i en omfattande rapport på över 700 sidor (SOU 2015:52).

Rapportens författare ansåg bland annat att staten och landstingen behövde ägna ökad uppmärksamhet åt rättspsykiatrin och den psykiatriska tvångsvården, samt att kunskapsutvecklingen behövde förstärkas, och därför föreslogs att regeringen skulle ge Vetenskapsrådet i uppdrag att göra en översyn av den rättspsykiatriska forskningen och ge Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) i uppdrag att inventera behovet av systematiska kunskapsöversikter inom rättspsykiatrin.

Justitiedepartementet efterfrågade remissvar från 60 olika remissinstanser, och fick inom svarstiden 48 remissvar som sammanställts av Regeringskansliet. Därefter lämnade även SPF och SRPF remissvar. Vetenskapsrådet genomförde sedermera och publicerade 2017 en kartläggning av den rättspsykiatriska forskningen och SBU inventerade och publicerade också 2017 en kartläggning av systematiska kunskapsöversikter om rättspsykiatrisk vård.

Elektronisk kommunikation och andra säkerhetsåtgärder vid psykiatrisk tvångsvård (proposition 2013/14:119)

Som en konsekvens av Psykiatrilagsutredningens betänkande ett par år tidigare lämnade regeringen i mars 2014 en proposition om nya bestämmelser i syfte att skapa en trygg och säker vårdmiljö och motverka brottslighet inom psykiatrisk tvångsvård. Propositionen gav upphov till en lagrådsremiss och ett betänkande från Socialutskottet.

Det föreslogs huvudsakligen dels ett generellt förbud mot att inneha egen elektronisk kommunikationsutrustning vid vård enligt LRV med särskild utskrivningsprövning och säkerhetsklass 1 eller 2, dels att på vårdinrättningar som bedriver tvångsvård ska samma regler gälla även för patienter som vårdas frivilligt avseende innehav av t.ex. alkohol och narkotika och avseende beslut om kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning, dels att vårdgivaren ska få besluta om allmän inpasseringskontroll på tvångsvårdenheter med säkerhetsklass 1 eller 2.

Förslagen antogs av riksdagen och de nya reglerna började gälla 1 oktober 2014.

Psykiatrilagsutredningen (SOU 2012:17)

Regeringen beslutade 2008 att tillsätta en utredning om översyn av den psykiatriska tvångsvården och lämna förslag på ny lagstiftning på området. Utredningen kom att kallas Psykiatrilagsutredningen. Uppdraget utvidgades 2009 och utredningstiden förlängdes 2010 och 2011. Betänkandet av Psykiatrilagsutredningen med rubriken Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd presenterades 2012.