Rättspsykiatrisk vård

Rättspsykiatrisk vård med och utan särskild utskrivningsprövning (SUP) bedrivs vanligen på särskilda rättspsykiatriska sjukhus eller enheter medan akut rättspsykiatrisk vård vanligen ges inom allmänpsykiatrin. De rättspsykiatriska enheterna har tre olika säkerhetsklasser, vilket medför att en patient kan komma att vårdas utanför sin hemregion om det bedöms nödvändigt utifrån säkerhetsklass.

Sluten rättspsykiatrisk vård

Rättspsykiatrisk vård inleds alltid i sluten form, på ett sjukhus. Inledningsvis befinner man sig som patient inom sjukhusinrättningen utan möjlighet att röra sig i samhället på egen hand. Detta beror på att man under den första tiden är i behov av att erhålla adekvat medicinering och stabilitet i grundsjukdomen, genomgå kompletterande utredningar samt inleda terapeutiska insatser mot exempelvis missbruk. På sjukhusen arbetar läkare, psykolog, kurator och ibland också arbetsterapeut och fysioterapeut, vilka gemensamt med sjuksköterskor och skötare utgör ett rättspsykiatriskt vårdteam. Utifrån varje patients behov skräddarsys och individanpassas den rättspsykiatriska vården samt den rehabiliterande processen.

Patienträttigheter inom rättspsykiatrisk vård

Som patient inom rättspsykiatrin har man vissa rättigheter samt möjligheter att överklaga delar av vården. Man har rätt till en stödperson, vilket är en person som anställs av Patientnämnden och som har som syfte att stödja patienter inom psykiatrisk tvångsvård. Man har rätt att överklaga bland annat den rättspsykiatriska vården, vissa tvångsåtgärder och särskilda villkor direkt till förvaltningsrätten. En detaljerad lista finns beskriven i 18 § LRV. Man kan också klaga på innehållet i vården. Först rekommenderas att klaga till vårdlag och läkare, för att se om anpassningar kan genomföras omgående. Man kan även vända sig till Patientnämnden samt till tillsynsorganet IVO.

Syftet med rättspsykiatrisk vård

Rättspsykiatrisk vård har två huvudsakliga syften: att behandla psykisk sjukdom och psykiska störningar, samt att minska risken för återfall i allvarlig brottslighet. Genom forskning finns det kännedom om riskfaktorer för fortsatt kriminellt beteende men också skov i den psykiska sjukdomen, vilket medför att vårdinsatserna inriktas på flera områden. Medicinering är en viktig grundsten för att minska lidande och återfallsrisk, men det är även viktigt med missbruksfrihet, social stabilitet, sysselsättning och ett stödjande nätverk. Vården samarbetar med kommunerna och andra myndigheter för att utslussning till samhället ska ske utan bakslag.

Vårdtidens längd

Vårdtidens längd avgörs i de fall vården sker med stöd av SUP, av förvaltningsrätten. Fyra månader efter att vården inletts sker en första förhandling, för att sedan regelbundet ske var sjätte månad. Chefsöverläkaren anmäler vårdbehovet alternativt ansöker om vårdens upphörande eller övergång till öppen rättspsykiatrisk vård. Förvaltningsrätten fattar beslutet och inhämtar synpunkter från en sakkunnig läkare. Förhandlingarna sker oftast på vårdinrättningarna. Om vården ges utan SUP är det chefsöverläkaren själv som fattar beslut om vården ska upphöra. Innan fyra respektive sex månader förlupit, ska chefsöverläkaren ansöka om förlängd vård om det bedöms nödvändigt. Om chefsöverläkaren inte ansöker, upphör den rättspsykiatriska vården.

Friförmåner inom rättspsykiatrisk vård

Inom den rättspsykiatriska vården finns olika friförmåner. Vanligen börjar man med promenader i närområdet med flera personal, för att efter en längre tids stabilitet fortsätta med vistelse på frigångsområde och sedan permissioner. Frigångsområdet är ett definierat markområde som omger en rättspsykiatrisk sjukvårdsenhet medan permissioner kan teoretiskt sett riktas var som helst inom Sverige, men vanligen till närområdet. Friförmånerna behäftas med särskilda villkor som patienten måste följa för att få fortsätta vara utanför sjukhuset. Vanligen inbegriper dessa nykterhet, följsamhet till medicinering och rutiner och att man inte avviker från den planerade utevistelsen. Om man vårdas utan SUP bestämmer chefsöverläkaren om friförmåner, om man vårdas med SUP är det förvaltningsrätten som fattar besluten. Besluten om friförmåner kan dras in om de särskilda villkoren överträds.

Öppen rättspsykiatrisk vård

Det är vanligt att den rättspsykiatriska vården övergår till rättspsykiatrisk öppenvård, vilket också är en form av tvångsvård. Detta sker vanligen efter ansökan från chefsöverläkaren och beslutas av förvaltningsrätten. Öppen rättspsykiatrisk vård är också med eller utan SUP och sker när patienten befinner sig i sitt hem. Syftet är att säkerställa fortsatt psykiatrisk vård för den patient som exempelvis kan brista i sjukdomsinsikt och där det bedöms viktigt att särskilda villkor följs. Förvaltningsrätten beslutar om förlängningar av öppen rättspsykiatrisk vård och om det inte går att bedriva vården i öppen form kan patienten återintas i sluten vård. Detta beslut fattas av förvaltningsrätten efter att chefsöverläkaren skickat in en anmälan.

Kvalitetsregistret RättspsyK

Information om rättspsykiatrisk vård i Sverige samlas in till ett kvalitetsregister, RättspsyK. Från rapporten utgiven 2021 hämtas att rättspsykiatrisk vård ofta pågår under flera år. De patienter som skrevs ut från rättspsykiatrisk vård år 2020 hade en medianvårdtid om 58 månader, motsvarande nästan fem år. Generellt är vårdtiden kortare för de som vårdas utan SUP, men av alla som döms till rättspsykiatrisk vård får majoriteten (79%) med SUP. Den sjukdom som vanligast vårdas inom rättspsykiatrin är olika former av psykoser, där schizofreni är allra vanligast. Missbruk är också vanligt, 71 % av de som ingick i kvalitetsregistret 2019–2021 hade en missbruksproblematik. Den vanligaste läkemedelsbehandlingen består av psykosdämpande läkemedel.

Var bedrivs rättspsykiatrisk vård?

Det finns drygt tjugo rättspsykiatriska vårdenheter i landet, från Öjebyn i norr till Trelleborg i söder. Det finns tre olika storleksklasser, och de största vårdenheter har omkring 100 patienter i slutenvård.