Rättspsykiatrisk vård är en frihetsberövande påföljd som ersätter en fängelsepåföljd för den som, förenklat, begått gärningen eller gärningarna under inverkan av en allvarlig psykisk störning. Det är i brottsmål man kan dömas till rättspsykiatrisk vård och innan dess ska domstolen ha inhämtat ett utlåtande i form av en rättspsykiatrisk undersökning. Det finns två olika former av rättspsykiatriska undersökningar: den stora, förkortad RPU, som genomförs på Rättsmedicinalverkets utredningsenheter i Göteborg och Stockholm, samt den mindre undersökningen, ofta kallad § 7-undersökning (från den sjunde paragrafen i Lag (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.). Domstolen skickar ett förordnande om rättspsykiatrisk undersökning i vilket det framgår om den aktuella påföljden är rättspsykiatrisk vård med eller utan särskild utskrivningsprövning (SUP).
Vid vård med stöd av lag om rättspsykiatrisk vård (LRV) med SUP är gången vanligen sådan att den misstänkte först träffar en rättspsykiater eller läkare med särskilt förordnande att göra rättspsykiatriska utlåtanden, för en § 7-undersökning. Läkaren författar ett utlåtande där slutsatsen antingen är att rättspsykiatrisk vård inte är aktuell, eller att en RPU rekommenderas. Domstolen fattar därefter beslut om huruvida en RPU ska genomföras. Om den misstänkte är häktad förs hen till någon av de två utredningsenheterna och genomgår RPU under två till fyra veckor. Klienten träffar ett rättspsykiatriskt utredningsteam bestående av rättspsykiater, forensisk socionom, forensisk psykolog samt omvårdnadsteamet som arbetar på avdelningen. Varje teammedlem skriver en delrapport där rättspsykiatern sammanfattar utredningen i ett rättspsykiatriskt utlåtande. Rapporten som skrivs är en samlad bedömning utifrån medicinska, sociala och psykologiska perspektiv och ligger till grund för domstolens domslut.
När det är aktuellt med rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning räcker en § 7-undersökning som grund. Vanligen är den typen av vård aktuell vid fall där den misstänkte har en välkänd och funktionsnedsättande psykisk sjukdom med låg återfallsrisk i allvarlig brottslighet. För att kunna skriva ett utlåtande grundande för LRV utan SUP måste undersökande läkare vara rättspsykiater. I svårare fall kan det ändå bli aktuellt med en RPU inför denna vårdform.
Akut rättspsykiatrisk vård kan bli aktuell för individer som är anhållna, häktade, avtjänar fängelsepåföljd, är intagna på särskilt ungdomshem till följd av dom till sluten ungdomsvård eller som är svårt sjuka under en RPU. Denna grupp individer kan självfallet frivilligt få psykiatrisk vård, men om det bedöms nödvändigt med tvångsvård kallas den rättspsykiatrisk vård och regleras av 4 och 5 §§ LRV. Vården är varken med eller utan särskild utskrivningsprövning utan styrs istället av chefsöverläkarbedömningar. När vårdbehovet inte längre kvarstår avslutas tvångsvården, varefter individen återvänder till den institution hen kom ifrån för fortsatt frihetsberövande.
Förutom rättspsykiatriska undersökningar kan Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska enhet även göra riskbedömningar av livstidsdömda som ansökt om tidsbestämt straff.